VAD ÄR EN ÄNG
Vad är en äng? Svaret kan variera ganska mycket beroende på vem som får frågan. På Slåtterverket avser vi alltid naturtypen äng, som går att ge ganska snäva definitioner.
En äng är en mager gräsmark. Den kännetäcknas av att:
-den inte gödslas
-den sköts med årlig slåtter
-höet används som vinterfoder eller avlägsnas från ängen ca 5 dagar efter slåttern
-den har en väl utvecklad artrikedom genom hög ekologisk ålder
Ängen är en av våra absolut artrikaste naturtyper. På en kvadratmeter kan du hitta över 50 olika växtarter i en gammal välskött äng. Men den är också starkt hotad: idag finns enbart några få promille slåtteräng kvar jämfört med tiden strax innan jordbrukets mekanisering.
Ängens roll i det förmekaniserade jordbruket var att producera vinterfoder till djuren. Ängesmarken var därför väldigt viktig med avgörande betydelse för hur många djur man hade möjlighet att stalla över vintern. Att höet togs in från ängen till vinterstallet och därifrån fördes som gödsel till åkern gjorde ängsmarken mager, till den tidens jordbrukares förtret. För mager mark avkastar sämre. Men idag är det just detta som är ängsmarkens stora ekologiska värde, för ett mycket större antal växter i naturen är anpassade till ett liv i magra förhållanden, endast ett färre antal generalister är riktigt bra på detta. De har dock kommit att dominera markerna när hävden avtagit och jordbruket intensifierats. De många arter som anpassat sig till magra förhållanden kan inte hänga med och blir utskuggade av nässlor, älggräs, hundäxing, timotej för att nämna några.
Ängarna utvecklas över lång tid, på samma sätt som en skog. En gammal äng är ungefär som en urskog, inget man kan skapa genom att plantera in, utan förutsättningarna måste byggas upp över tid, flera hundra år. Därför är ängen inte en äng därför att vissa arter växer på den, utan snarare för att den har uppnått en viss ekologisk ålder. Då finns också arter där som inte skulle kunna finnas annars. Ungefär som på samma sätt som med skog. Det är inte trädbeståndets ålder och medelålder som avslöjar skogens ekologiska ålder, utan vilka arter som klarar att leva där för att de utvecklat rätt symbioser med rätt värdväxter etc.
Ängsmark kan finnas i lite olika typer och former:
-Torr
-Frisk
-Fuktig
Allt från torrbackar till stränder och kärr kan utgöra olika former av ängsmark. Den vanligaste och kanske enklaste att känna igen är torrängen med sin rika blomning. Men även kärr, stränder och friska marker kan ha väldigt värdefull flora trots att de kan vara sjöblöta. Den gemensamma nämnaren för alla typer av ängsmark är istället att de är ljuskrävande. Ängens fiende är skugga. Detta beror på att de konkurrenssvaga örterna som dominerar en rik ängsflora är ljusälskande och förtvinar om de skuggas ut av omgivande vegetation eller av kraftigväxande ohävdsvegetation i ängen.
Vi är därför noggranna med att understryka vad vi menar när vi avser ängsmark, äng och slåtteräng. Vårt arbete syftar till att utveckla mark som redan har vissa ekologiska förutsättningar att vara ängsmark. Vi ser efter vissa signalarter i flora och i insektslivet på platsen. Till exempel förekommer ämgsmetallvinge och andra bastardvärmare ganska rikligt på de flesta av våra skiften.
Vill du lära dig mer om ängsmarken hittar du Länsstyrelsens utmärkta handbok för ängsmark i länken nedan.